På håll såg jag ljusen dö i dimman Precis när mörkret tändes upp igen

Försöker överleva utan Berg och Thåström men ack o ve. Klarar mig inte en sekund utan allt det gråa mjuka hesa röster viskande meningar melodier som borrar in sig i mig varenda text kan jag praktiskt taget nu.



Önskar att jag hade någon verklig att samtala med. Inte bara sitta med käften stängd illamående mage tankar som snurrar hela tiden ger mig bara tre fyra timmars sömn varje natt jag vill ha en vän ingen professionell kurator jag vill ju ha en som bryr sig men jag sitter ändå på mitt rum och någon är långt långt bort någon som viskar de rätta orden någon som ser mig SE MIG behöver cancerrök i lungorna två år sedan är det nu men tack kära broder för det lilla halsblosset jag blir så trygg när nikotinet sprider sig i mig men jag har ingenting just nu. Känner fortfarande röklukten efter dig. Nu kändes det dock bättre att få skriva av mig är en befrielse.



Stora vita huset och bara du och jag
Du måste lova att inte gå innan jag blivit klar
Jag släcker ner rummen runt omkring här ett för ett
Min elektricitet är snart slut och jag är rädd


Farväl kära tonårsrum farväl kära tonårstankar



I hope you're glad with what you've done to me I lay in bed all day long feeling melancholy You left me here all alone, tears running constantly

En alldeles utmärkt trevlig skrattexplosion har det varit idag. Har inte skrattat så mycket på länge, jag skrattade så mycket att jag grät och hostade och fick mjölksyra. Hmmph.











Model - I'm so fabulous and you know it!

 

Kid - You're going to the mental institution.


En blank dank låg så tungt i min hand

Vad jag önskar att jag kunde skriva riktigt fint, fint så att hjärtat slår snabbare, så fint att tårar bildas och det brinner i fingrarna, för att man vill skriva mer, man kan skriva mer.


Men det enda jag kan är citat; texter från låtar som satt sig i min hjärna och som härjar vilt när känslorna inte riktigt når ut med mina egna ord. Jag som ändå älskar att skriva. Det har jag alltid gjort. Att skriva Att se visioner Att skapa scener och filmer Fånga minnen som jag bär med mig i ord eller bilder men jag tror jag är en sån som aldrig lyckas beröra. Jag lyckas aldrig skära in i djupet Jag är en sån som snuddar vid ytan Slår ett hårt slag men nuddar bara lätt med fingertopparna En ögonfrans som faller Klättrar nerför kinden men inget mer. Ett tåg. Som vill krocka. Men aldrig kommer så nära Som alltid får köra parallellt med något annat tåg Ett snabbare tåg som kör snabbt snabbare snabbast Jag hinner aldrig ifatt.


Jag är smutsig. Med fläckar, fläckig med fläckar som aldrig går ur. Kör hundratusen grader i tvättmaskinen men jag går aldrig ur. Klibbar fast vid mig själv men ryggar tillbaka för världen runt om mig. Ibland känns det som att jag är död Du är levande. Och nu är jag tom med naglar som spricker men för full för att ens kunna riva tillbaka Ska riva dig hårt nästa gång så att det känns.






Jag kommer aldrig närmare än så

So I heard it's no good to run But it feels so much better now that it's done And tonight i have to leave it

Bonne soirée chers lecteurs .Te måste drickas för att jag börjar bli trött. Såatteh. The music is still going, it's going all night long. Och det är så det ska vara. Jag vågar nog inte riktigt gå och lägga mig för det blir morgon fortare då var det någon som sa.

Au revoir cher la nuit.





Och vi har väntat för länge och saker har kommit emellan men aldrig mer Jag ska skrika så högt att änglarna ramlar ner





Jag tror jag måste skrika ett Vårskrik snart. Annars spricker jag.



Jag står här frusen fast
äntligen stilla
Som gravitation som nåt vasst
Jag ska aldrig
göra dig illa igen


Och vi såg på de unga och glömska, i båtar och i varandras armar och tänkte "skuld och lidande väntar på er fortfarande"

JAG KOMMER SE HÅKAN I VÅR JAG KOMMER SE HÅKAN I VÅR HAHAHA JAG ER BEST JAG KOMMER FÅ SE HAN IGEN




Jag fick ett samtal från en släkting när jag vaknade. Klockan var väl runt tolv och hon frågade en massa saker om Håkan Hellströms Vårkonserter. Sedan berättade hon om att hon tänkte beställa biljetter till mig. "Vadå, tänker du betala dem åt mig??? *lycklig*" frågade jag. "Ja, det blir en julklapp från mig till dig. Du gillar ju honom. Tyvärr finns det bara sittplatser kvar, men det gör väl inget?" svarar hon. "NEJ det är klart det inte gör. TACK!" *lyckligareänlyckligast* *görsmåglädjehoppochsmåglädjetjut* 

Hon sa att hon skulle fixa TVÅ biljetter åt mig. Hur kan hon vara så snäll? Men vem ska jag ta med? Hmmmph. Någon frivillig? Ska nog skriva ut det på facebook sen när jag vet säkert att hon har beställt dem men det viktigaste är verkligen inte att åka med kompisar. Det viktigaste är ju bara att få vara där!

Underbara värld.



Jag fick ett till samtal. Min pappa tänker tydligen byta efternamn. Illamående i magen och det snurrar i huvudet.



LÄNGTAR TILL VÅREN SJUTTONDE APRIL TJUGOHUNDRAELVA. Och att det snart är jul gör mig förvirrad. Var det inte sommar nyss? Vem firar jag jul med?



Farväl

Låtar under dagen

http://www.youtube.com/watch?v=yjB0UfviG_U


http://www.youtube.com/watch?v=Rtf5CuzN4qo


http://www.youtube.com/watch?v=JfcLWW-87XE

En Himmelsk Drog minns jag från när jag var liten jag hörde den på radion refränge satte sig på mitt minne och förut i sjuan när jag skulle lyssna på Kent kom denna låten och upp och nostalgitripp is the word. Samma sak var det med Musik Non Stop och Dom Andra. När jag var liten och hörde Dom Andra på Absolute Hits skitskivorna tyckta jag att den låten bara var ett grått Stockholm för mig. Det går inte ur min hjärna längre. Inte för att det är något negativt men ändå. Och så när jag var liten och läste på baksidan av skivorna och det stod Kent - Alternativ Låttitel så var jag osäker på om Kent var en person eller en grupp. Jag brukade gissa på att det var Patrik Isaksson som hade ett band som hette Kent. Och så minns jag fortfarande det. Hur jag satt i framsätet med skivan i handen och tänkte och tänkte men kunde verkligen inte lista ut om dem var ett band eller inte. Fast jag minns att jag tyckte dem var annorlunda och lite gråa. Nittiotalsungen ♥ 

Såna tider kommer väl aldrig tillbaka. När man var mentalt efter men tyckte att man var rätt så kunnig ändå.


Jag vet inte varför, men kanske är det därför jag minns det så väl Dina stora ögon, dina bruna händer, dina vassa knän

Jag brukar alltid få någon sorts viktig insikt efter det förra inläggets budskap slash röda tråd och vet vad jag ska göra åt det. Hmmph. Funderingar och filosoferande. Jag ska studera wannabe JB-killen några fler gånger. Om det är han så ska jag fråga. Då ska jag våga då skall det pratas jajaminsann då ska jag få ett ärligt svar på tankarna då först då kan jag få vila min hjärna då kan jag le och vara stolt över mig själv som jag inte har varit på länge för just nu finns inget speciellt betydelsefullt i min vardag så det här är grejen som gäller. Det händer ju knappt något i mitt liv längre. Inga nya människor. Bara gamla som försvinner. Men jag är ju inte ledsen eller så. Ibland jo. Men jag har det ju inte dåligt. Ibland jo. Men jag är inte gnällig iallafall. Bara lite. Om det är han. Då ska jag fråga.


Var det dig jag såg, som en skugga ur mina drömmar
Var det dig jag såg, dig jag svor att aldrig glömma




Om det inte är han



då ska jag bara sitta tyst och hålla käften


Det har hunnit bli oktober nu fryser gräset & går av & Jag hatar allt som böjs & går av

Stan är så fint med vit snö och trevligt umgänge!

Fikade på The Coffe Place stället med the taste of heaven chai latten! M U M M A. Morgonen var ganska fin och ljus. Jag satt på tåget och i Kallhäll gick en snubbe på som jag sett förut, ungefär ingefära två gånger? Och det fina med snubben är att han är väldans lik JB-killen, och jag blev nervös när jag såg honom. Sedan. Så satte han sig bredvid mig. OUFF. Jag stirrade ut genom fönstret på tvåsitsplatsen och beundrade snölandskapet. Jag älskar att åka tåg när området är täckt med snö. Särskilt långtåg. Jag tittade på hans spegelbild genom fönsterglaset och fingrarna skakade fortfarande efter kylan när jag väntade en KVART på bussen i Kungsängen. Han satt djupt försjunken läsande i en tidning. Hmmph. Hur kan två människor vara så otroligt lika varandra om dem inte är den samma?


Det måste vara JB-killen. Det kan inte vara någon annan. Jag kan inte heller sluta tänka på JB-killen heller och det är så konstigt att han düker upp så jävla ofta i mina drömmar? Jag minns aldrig vad jag drömde om honom, bara att han var med, det är irriterande. Som en mygga som inte vill viftas bort, som en fluga som inte vill smällas, som ett hjärta som vägrar sluta slå, en översittarunge som aldrig slutar retas, en röst i bakhuvudet som berättar att man glömt något men inte lückas tysta den.


En friende ansåg att jag borde fråga om han var på Hovet. Men han såg äldre ut nu. Ungefära trettio år? Och JB-killen tückte jag såg ut att vara tjugo +. Fast jag kommer aldrig våga. Jag vill ju veta om det är han, om han var på Hovet men tänk om han säger nej. Nähä säger jag då. Varför undrar du det? kommer han säkert fråga. Jag vet inte. Du såg ut som en som jag såg där. På Hovet alltså, kommer jag svara. Jaha... Njae, Håkan Hellström är inte riktigt min stil. Sedan pinsam tüstnad tills Spånga Station. Han ser liksom ut att vara typ familjefar nu. Men ändå.



 KAN DET VARA HAN MÅN TRO?



Nja. Säkert min vanliga tur att jag kommer göra bort mig och det kommer säkert vara mina vanliga tur att han är någon annan en oviktig människa som säkert inte har någon musiksmak över huvfudtaget men ibland lägger ner dürbar tid på Larz-Stefanz eller Arvingarna eller vad det nu är för skit dem lüssnar på. Dem andra. Men tänk om han säger Jo ja jag var där och det var riktigt bra själv var du där?

För JB-killen stod inte och hoppade och headbangade med en popparlugg och lallade högt med i alla låtar. Han stod med nedböjt huvfud ganska ofta och blundade höll handen lätt mot huvudet och sjöng för sig själv med i alla låtar och rörde huvfudet sakta i takt till musiken. Jag var nog rätt ful men strunt det samma. Jag hade åtminstone sketakul där och var inte intrückt i massan. FÖR JAG STOD LÄNGST FRAM VID RÄCKET PÅ SIDAN HAHA SUCK ON THAT OCH JAG VAR EN HALVMETER IFRÅN HÅKANS HAND FAN VAD COOL JAG ÄR


Köpte dock tre jeansleggings eftersom att jag och mor min bråkar varje dag om att jag har strumpbüxor och tights men hey arnold jag känner mig trügg i det så strunt det samma om någon tücker att jag ser ut som ett snask/fnask/fjant.  Så nu slipper du skämmas över mig! sa jag och hon svarade inte. Jag gillar inte att bli kallad för ord eller bli analyserad kritiserad osv. Låt mig leva mitt liv med mina beslut så får resten av världen tücka och tänka vad dem vill. Ingen bryr sig ändå om mig, ingen random människa vänder sig och orkar bry sig eller föra en åsikt om mig. Och om dem gör det så visst. Det gör mig osäker men det bügger ändå upp mitt självförtroende mer. Och kan folk runt mig Lärare/Förälder/Vänner sluta kontrollera mig släpa mig till en lektion dit jag inte vill skvallra om jag gör något som går emot De Etiska Reglerna För En Omogen Fjortoåring Och Dess Okapabla Förmåga Till Självständiga Beslut. Längtar tills arton år äro füllda. Tills dess -


"Vet du vad noll gånger noll är? Så mycket bryr jag mig om vad andra tycker om mig!"

Ajökens


I am a weak heart a weak heart to break And a lost love to take

"min hemliga önskelista:
1. att jag ska slippa ha fest
2. att elin ska titta på mig
3. att elin ska bli kär i mig
JAG ÄLSKAR ELIN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!"


"Kalle säger att hans bror säger att Agnes är lesbisk."


En av mina favoritfilmer. När jag blir stor ska jag bli som du, herr Mooodysson.

Tack, Lukas Moodysson. Hade det inte varit för dig och dina filmer hade jag inte börjat lüssna på Broder Daniel, Depeche Mode, Rammstein och Lacuna Coil.

Laika - en rysk hund som sändes ut i rymden

- Jag tänker på den där killen som hade varit på matiné och sett "Tarzan i lagunen". Han tog en starkströmsledning som lian å damp direkt. Man ska inte tro man är Tarzan.

 Ingemar



Naw. Älskar den scenen med Saga och Ingemar.

Ich liebe Mitt liv som hund.

- Alle Macht für Mitt liv som hund, unser Befreier -


Hoppas verkligen att det löser sig med mina fina retro video och att den kan spela in den filmen annars måste jag vara sjuk på måndag och det får jag egentligen inte vara för jag ligger redan efter ungefär 100 år med min planering (!!!!!) och jag har ingefära ungefär tretton dagar på mig (ännu mer utropstecken!!!! 11ett) att bli färdig.


"I think I'm ready to die"

Shane Dawson - Ghetto Prom From Hell ♥

 
Nu så översätts stügga ord till stügga tyska ord i google översätt. Haha google översätt in my ♥

whoopee

Och så fick jag ett SMS nüss om att jag är jobbig. För att jag aldrig svarar på SMS längre.

"Men hallå, då måste jag ju liksom... anstränga mig? Assow, E U W W! Liksom flytta mina manikyrvackra och värdefulla fingar till mobilen assow E U W W - värsta traumat för livet och sen liksom... tänka ut ett lämpligt svar? Kommer ju bli sjukskriven i en månad eller något sånt, och jag som skulle på FÄÄÄEST ikväll?? S K O J A  I N T E!"


Jag har sett alla avsnitt. ELITE. Daniel is my favorite, Anita raring, ge mig valparna! Ta checken... Ta den... TA DEEEEN!! *OND MÖRDARBLICK*

" Jag älskar päls, jag avgudar päls, åh vilken kvinna i denna usla värld gör inte det!"

En underbart läskig film. Hugh Laurie är nog med i den? Och Glenn Close. Lüxigt. Lüxüs.


Ajökens


Såna chanser kommer en gång bara Aldrig att dom kommer två

I bilden idag spelade bildläraren Thåström. Han rekommenderade att vi skulle lyssna på depptexterna när Joakim inte spelar med i Ebba Grön. Jag hade lovat mig själv för länge sedan att lyssna på Thåström men skjutit upp det. Men jag önskar att dumma mig, fy skäms, inte hade skjutit upp det för jag kom inte på något att säga. Bildläraren spelade Fanfanfan och jag förälskade mig i allt. Visste väl att det var något speciellt med honom. Nu ska jag göra det. Lyssna på Thåström. Djupt.

 

Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du


Alla klockor, körer
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du



Ajökens


Snurra min jord igen radion spelar vår sång

- Jag tänker på den där killen jag läste om, som skulle snedda över Hallesås idrottsplats. Han fick ett spjut igenom bröstet. Han måste blivit väldigt förvånad.


Ingemar


Måste se Mitt liv som hund på måndag!

Eller mamma får försöka spela in den. Och så vill jag se Håkan i vår.


Såhär lät det medan ångesten kom ikapp

Jag klarar inte av bilden imorrn



kan ni förstå att jag har gett upp?




Att drunkna är inte så illa om det får en att drömma och hoppas på Att en seglande båt ska komma





Jag är alltid tryggast när du är en liten bit ifrån En rörelse i ögonvrån

Fett med ballt ju om jag skulle se JB-killen, kanske i stan. Jag som kanske ska dit i helgen också fast då ska jag till mitt cafe som ligger vid Bengans och dricka chai latte med några homeboys (HAHA).

Men åh, måste verkligen sluta tänka på honom.
Nu ska jag lyssna på Crystal Castles och Rammstein.

When it's cold out side, hold me

Don't hold me

When I choose to rest my eyes, coax me

Don't coax me


När John och Jag spelade in våran musikvideo.

Ajökens


Don't wanna go down the street where you once came from

ARG JAG ÄR SÅ VÄLDANS ARG JUST NU SÅATTEH DET GÅR INTE!


Det är för i belsebub mitt jävla liv och mina jävla val vi kommer inte sitta ihop som tvillingar hela livet och alltid göra samma saker hela tiden fatta det jag hatar att behöva följa efter alla andra och aldrig få gå min egen väg sluta skvallra för alla lärare så fort jag gör något som du tücker är osmart och sluta försöka göra oss till en du är du jag är jag det finns inte alltid ett vi. Förresten. Sluta vara som jag.
UÄÄH.
Om jag ångrar någonting så låt mig göra det. Man mår inte alltid bäst av att följa alla regler. Iallafall inte jag. Jag känner mig bara instängd och trängd, särskilt när man aldrig får bestämma över sig själv, jag får panik och blir arg.

Plus att jag ramlade på bussen idag, det gjorde mig ännu argare, så jag satte på Tillbaka Till Samtiden när jag kom hem.
Åh, idag har två saker kretsat i mitt huvfud hela tiden: JB-killen och vitt puder (?).

VARFÖR  kan jag inte sluta tänka på honom? Jag känner honom inte och har ju bara sett han en gång. Fett med konstigt säger någon i mitt öra - hela dagen har jag suttit och gjort matteprovet och tänkt på honom, vem är han, vad heter han, vad gör han nu?

Om jag skulle träffa honom någon gång skulle jag avlida på fläcken. Äsch, glöm honom. Men ack o ve hon tänkte på honom dag o natt. Förresten hade jag en dröm om honom, men jag blev väckt och blev så arg att jag nästan började gråta. Jag försökte börja drömma igen, men det gick inte. Men det gick tydligen att försova sig och nästan missa musikprovet som jag inte hade en aning om att vi hade idag. HUMMMA. Håkan har vårturne, YES YES YES, måste se honom då!! Mamma säger ingenting så jag vet inget men jag måste ju för herregudar se han igen. Han är ju otrrrrroligt müsig. Haha nej men... typ.

Trött trött är jag nästan varje dag. Tråkigt och grått men nu har det äntligen börjat snöa till vitt (från vitt till grått till svart) och en flämtande haltande skrattande läskig gubbe gick bakom mig till Spånga Station och han hoppade över övergångställena. Hmmph. Åhå, en weird gubbe som flämtar i min nacke, kan dagen sluta bättre? Tydligen måste man lida för konsten har jag lärt mig idag, annars blir det IG. Eller brinn, så säger dom. Jag tänker hela tiden framåt, måste tänka på nuet och det som händer nu men jag längtar fram till något nytt, något blått, någonting som rör om i det grå livet som jag är fast i nu.
Hur slutar man tänka på honom? Jag tänker inte bli kär i någon som jag aldrig mer kommer få se.


Ajökens


Berättelserna trollbinder mig

Vad vet du om månljuset
förrän du blivit sönderslagen under det?
Och vad vet du om gryningen
förrän du mött varje morgon
med sömnlösa ögon?

TJO nu lyssnas det på Håkan *kärlek* och John och jag har spelat in musikvideos till Kärleken Väntar - Kent och Schni Schna Schnappi - Yokohama Lama. AHAH!
Och så kollas det på DH. MAJS jag är fortfarande sjuk.

Ge mig friskhet ge mig en chans Ge mig nåt som tar mig någonstans WHOAHA. Jag är flummig. EHE.
Gud jag är så tråkig och osocial ibland men är man sjukling så är man. Juste. John och jag bråkade när vi var ute. Sen skämde vi ut varandra och blev sams *typiskt nittioåttor*!  Nu ska jag äta POPcorn. Och John kallade mig för värdelös för att jag inte kunde fixa popcornpåsen. Då satte han popcorn i halsen. MIHI. Alltså åh. Jag är så glad att jag inte är född nittioåtta, det räcker redan med att jag är nittiosexa och liten och missat EN MASSA VIKTIGA NITTIOTALSHÄNDELSER OCH KENT OCH BD KONSERTER. Mjo.


Ajökens


Entertainment är mitt andra namn

Förresten. Jag önskar att jag var c00l. Som någon av mina kompisar, alla mina kompisar känner typ tusen pers. Jag känner mig ganska ensam i jämförelse med dem. Man måste jamföra för att se hur bra man har. Så egentligen har jag haft tur. Man måste kunna hålla en distans till det som är dåligt. Nu kom jag på att Håkan skrev i min loggbok förut på signeringen. Ska nog titta lite i den och gaska upp mig. Känner mig grå och tråkig men men jag är ju sjuk så någonting har jag att skylla på åtminstone.

Nu ska jag gå ut med hunden i snöstorm med halsduk och huvudvärk och typ avlida.
Krya på dig Andie. Poss. Haha ne skoja ba. Måste bara bli frisk nu. Orkar inte göra någonting JÖH! BAJS.

Ajökens

Ge mig en vinterdrog Ge mig allt du har

TRÅK. Ikväll ska jag filma musikvideos tror jag. Om inte mammas sambo kommer hit för då blir det pinsamt. Saknar Hovet just nu. Men jag är WÄHÄ sjuk såatteh det är inte så kul.
I FOUND MY CAMERA (!!!) för ungefär en timme sedan. YAY.










 

Ajökens


Och känn hur mitt blod viskar sanning om Mig

FUCK FUCK FUCK FUCK


Min kamera är försvunnen.

Den är svart, liten och heter Casio. Den är ganska blyg och säger inte så mücket. Kontakta mig om ni sett den.

Ajökens

En snabb kolsvart flod som rusar för Dig

Det är faktiskt aldrig kul att vara sjuk, att ha ont i hela kroppen.


Jag har sovit till och från ända tills nu och nästan tittat klart på Ronja Rövardotter.
Och det är snöstorm ute.
Jag måste verkligen jobba matte och svenska idag, hur ska det gå?
Alla drömmar jag drömt har varit obehagliga och snurriga, jag fick ont i halsen för att jag blev så rädd. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag är ganska rädd just nu.


Jag tror min utväxt har börjat komma.

Ajökens
Stilla som när snö faller Du blev vuxen så fort minns att Du grät

Man måste dö några gånger innan man kan leva

Snügga killar på bussar är till för mig! Dagens snügging: blonderat hår, Jocke Berg style, so fashion fast man såg utväxten men det var sassy ändå! Han bar svartvitrandig halsduk och glasögon a la femtiotal! FAB-U-LUS!
Och han gick så himla poppigt! WORK IT HUNNY!!!!

Nu har jag ätit min middag, tonfisk och fullkornsmakaroner. Mumma.


* Jättepätte är mitt ord för jätteskönt.



Känner mig sorgsen för att jag är halvt kär i Joakim Berg. Och det är inte ens charmigt. Bara sorgligt. VARFÖR KUNDE DET INTE VARA NÅGON ANNAN HAN HAR REDAN FRU OCH BARN OCH ÄR VUXEN?

Hah. KulT. Lyssnar på Mew just nu, riktigt bra är dem.

Normalt om man är kär i Justin Biber. Eller Johnny Depp.

JOCKE BERG? Sjukt.♥

Hoho. Nej. Jag minns dagen för några dagar sen som inte var riktigt som riktiga dagar skulle vara.

Torsdag och jag skulle till skolan. Jag skyndade och stressade hela morgonen för att jag försov mig grovt. Jag skulle tagit med idrottskläder men ack o ve jag bestämde mig för att glömma bort det och kom försent till skolan. Jag anlände när basgruppssamlingen var slut.
Min handledare mötte upp mig vid trappan och sa åt mig att skriva planering. Kursföreläsning, samtal om Anne Franks Dagbok som vi skulle ha läst ut vid det här laget, och jag är någonstans i mitten av boken. Jag har typ lagt ner den boken för att ja, jag har viktigare saker för mig. Förresten går det inte att läsa ut hela boken om man verkligen inte anstränger sig eftersom att den är så tråkig vid många tillfällen. Och nej,jag orkar inte anstränga mig.
Jag var lite nervös och skrev ner allt förutom idrotten och skulle precis gå därifrån när han tog tag i mig.
"Idrotten då?"
Jag svarade inte, stirrade bara ner i golvet. Folk vandrade förbi hela tiden och jag kände att vissa blickar fastnade på mig vilket jag var obekväm med. Hjärtat bankade och hela situationen var så obekväm att jag bara ville springa därifrån.
"Säg INTE att du glömt idrottskläder..!" Jag nickade på huvudet och försökte svälja klumpen i halsen. Jag tittade på honom och jag såg hur hans ögon förändrades. Han blev ARG. Han var JÄVLIGT TRÖTT PÅ MIG, det såg man. Han himlade med ögonen och tog några andetag.
" DU MÅSTE VARA MED PÅ IDROTTEN! VI HADE JU REDAN PRATAT OM DET HÄR. VI HADE ETT AVTAL. DU LOVADE ATT GÅ PÅ ALLA IDROTTSLEKTIONER OM DU SLAPP SIMMA!! DU LOVADE!"

" Eh... Förlåt?" viskade jag.

" Varför glömde du dem?" sa han.

"Jag vet inte riktigt. Jag ville inte vara med idag. Och jag glömde också på morgonen så då var det för sent EHE för att åka tillbaka och hämta. Men jag hade inte tänkt vara med idag såatteh..."

" EHHH du åker tillbaka och hämtar kläder! NU" sa han och pekade mot mitt skåp. " Annars ringer jag hem till dig och vi kommer ha möte direkt efter skolan." *Ondskefullt leende*

"Men hallå. Jag kom ju nyss. Jag tänker inte åka tillbaka hem igen, det är jättesnöigt ute." mumlade jag upprört.

" Du har ett val. Hämta kläderna NU OMGÅENDE eller så går jag och pratar med idrottsläraren och ringer hem till dina föräldrar. BÅDE din mamma och din pappa."

*Jag blänger argt och folk som går förbi tittar nyfiket på dramat som utspelar sig mellan mig och min lärare*

" Åkej. NU går jag in i personal rummet och ringer dina föräldrar så har vi möte efter skolan." 

*Vi står och tjafsar ett tag*

"NEJ! Jag ska möta en kompis efter skolan." viskar jag fram surt. Han ignorerar mig med flit och går mot personalrummet. " Åkej, jag åker väl och hämtar kläderna!" Han fortsätter ignorera mig och jag får panik och blir ännu mer upprörd. "NEJ! MEN VÄNTA DÅ! Jag åker hem och hämtar kläderna..."

"Åkej. Det skakar vi hand på?" * Jag vägrar skaka hand*
"Nehepp men om du åker nu och inte kommer tillbaka så vet du att jag ringer hem till dig. Åkej? Och du vet att kuratorn och en massa annat kommer vara inblandat, vi har pratat om det här förut. Åk nu på en gång så borde du hinna."

Jag vänder om och går nerför trappan med tårar i ögonen och springer nästan in i bildläraren men han märker mig knappt. Hämtar sakerna i skåpet och rushar ut ur skolan. Väl ute halkar jag till och snubblar. Dagarna innan hade det varit problem hemma. Sedan ser alla i skolan på när jag och min lärare bråkar. Jag börjar gråta och skrika. " JAG HATAR MITT LIV!!11" Sparkar på papperskorgar. Ilskan väller upp och jag skyndar mig till Stockholm Västerhaninge Achmed tåget och hinner precis med det. Åker mot fel håll. Skulle åkt till Kungsängen men jag förtjänade en riktigt god chai latte efter allt det här. Inne på tåget tänker jag över problemen och osäkerheten hemma över vilka som är min familj och vilka som inte är det. Vilka ska man lita på och öppna sig för? Tårarna rullar sakta nerför kinderna, ingen lägger märke till mig fastän det är fullt på tåget och Kent viskar tryggt i mina öron, Håkan klinkar på ett piano med vemodiga texter och Henrik skriker hest ut om ställen och känslor och ingen bryr sig om flickan som hulkar och gråter på tåget och när hon kliver av på Stockholm Central och ramlar Drottninggatan fram är det ingen som bryr sig om vart hon ska.
Beställer sedan en chai latte på ett trevligt men dyrt fik utanför Bengans som jag besökt förut och sitter i ungefär en timme och klunkar försiktigt på teet och tänker och tittar på människorna som har ett mål en riktning mot något med någon och jag tittar på klockan. SHIT. Fyra minuter över nio var jag på Stockholm Västerhaninge tåget. Klockan är nu kvart över tio. Här står tiden still, trodde jag men fel fel fel. Klockan kvart över elva börjar idrotten. Från Spånga mot Kungsängen tar det en timme typ. Och tillbaka blir det två timmar sammanlagt. Och jag satt fortfarande kvar på fiket. Jag drack upp all latten och skyndade mig till plattan, sedan vid perrongen ser jag ett Bålsta tåg åka därifrån. Nästa tåg anlände efter sjutton minuter. SNOPP-HUVUD.

Fick åtminstone skymta en trevlig popparekille som påminde lite om Sami Sirviö. JÖSSES AMALIA.
Skyndade mig hem. EHE blev tvungen att fixa håret och sminka mig lite också när jag kom hem. Hade inte ätit frukost men valde några kläder till idrotten och skyndade till skolan sedan. Precis när jag kom in i skolan såg jag på klockan. Prick tolv slog klockan när jag drog av mig skorna. Precis nu slutade min äckliga idrottslektion. DÅ ville jag bara rusa hem men jag skymtade min handledare så jag skyndade till omklädningsrummet.
En annan klass var där inne. Jag sjönk ner på en bänk och kände inte att jag orkade mer för idag.
Men jag bytte om och fick vara med på deras idrottslektion. Min mage kurrade under hela gymnastiken. Under dem timmarna jag varit borta hade min lärare ringt mor min och undrat vart jag var. Mor min trodde jag var i skolan. Jag fick sedan ljuga ihop något om försenade tåg och missade bussar. Direkt efter skolan åkte jag till Vällingby. Tog fel buss så jag fick traska tillbaka till Spånga Station och ta en ny. Slösade då bort en timme. En hektisk dag, må jag säga.

Ajökens

Varje moln är trasigt


Lets dance to Joy Division / Baptism

Käpp!

JAG ÅKTE INTE SJÄLV TILL SKOLAN IDAG! Hurra för mig! All makt åt Tengil.

Min kompis kallade mig först för en apagurk som missade bussen men sedan lovade hon att vänta. Vi sms-ade om fina pojkar på bussen/stationen.


Skoldagen var faktiskt mücket bra. Satt med ett gäng i ett matterum och en kompis visade en kille på facebook som vi kallar för Busspojken. Hon hade äntligen lyckats luska ut hans namn och skola och allting men man såg inte mücket av profilbilden, den var för mörk. :c
Vi pratade typ hela dagen idag (fast det gör vi ju typ alltid men ändå) och jag lyssnade på lite ny musik i örlurar som gjorde lite ont men som jag icke ville ta ur och skrattat åt roliga bilder och inspelningar på mobilen och facebook bilder.


Jag försökte spela in henne sedan för hon sa en bajsrolig fras som någon fjortis eller något sagt.

"Assow, typ dunsta!" HAHA!

Alltså hon sa det på ett särskilt sätt, såatteh jag nästan kissa' på mig! Hon typ läspade samtidigt med snobbigt uttal!
Sedan killade Jannica min rygg och det var jättepätte men jag blev tvungen att killa tillbaka någon gång. Tjänster och gentjänster.
Jag önskar att någon skulle killa min rygg utan att jag skulle bli skyldig denne en tillbaka-killning, att den killade mig bara för att det är mysigt.

Jag försöker skriva mattetestet nu men ack o ve det funkar icke. Snopp-matte.

Förresten, den nya matteläraren som är rektorns unga gentlemanna son tittade in på oss idag i rummet vi satt i när vi pratade och inte jobbade.
Och hehe han tittade på mig. Alla tycker han är snügg. Läskigt! EHE eller något.
Och EHE jag EHE rodnade EHE inte lite när han tittade på mig. Röv ville jag skrika då men jag gömde ansiktet bakom mattehäftet EHE. Haha jag sa ett skitroligt skämt och efter det blev det knäpptyst och ingen skrattade. Någon rückte till lite med munnen. Alla ba " K bryr" och typ "Careface"!
Haha jag ba " Skratta, annars skickar jag er till Tönrosdalen!! Eller kastar ner er till Katlagrotten!! ALL MAKT ÅT TENGIL"
HAH!
När jag var liten flikka trodde jag att det var Ted Gärdestad som spelade Jonathan i Bröderna Lejonhjärta.

Jag har blivit rekommenderad Crystal Castles och The Wombats i skolan. Lyssnade på Spotify. Sketabra band.
SHITAS POMMFRITAS



Ajökens


Jag kommer komma försent imorrn. Igen. Min handledare kommer flå mig levande för att jag ALDRIG lyckas komma i tid. Jag brukar faktiskt inte springa till bussar eller hetsa till tåg men det är ju bara för att jag är sådan som person. Förresten VÄGRAR jag gå halv i ordning gjord och stressad och oroa mig för hur jag ser ut hela dan. Jag kommer hellre försent till skolan men med ett bra mindre dåligt självförtroende!

Jag kommer få åka buss och tåg själv imorrn. Jag önskar att det fanns någon trevlig människa i Kungarnas (S)Ängar som skulle vilja sällskapa med mig till Spånga och vi kunde prata om gemensam musik. En kompis bor visserligen här och vi brukar åka tillsammans när efter skolan men ibland får kvarsittning BARA FÖR ATT man kommer lite sent. Det är så patetiskt av lärarna. Men men. Om fem timmar ska jag göra mig i ordning och åka till skolan. MUMMA. Eller inte. Jag kan inte ens lyssna på musik nu. Behöver Kent eller The Cure just nu. Skulle väldigt gärna vilja sätta på London Calling med The Clash eller Hagnesta Hill men ack nej. Mamma kommer vakna då. MÅSTE SOVA.

 

 Vet inte vart jag ska ta vägen men vet bara att jag inte är välkommen hos dig


I sit around and wait I want to live with the stars before it's too late






 


Och jag ramlar kär i dom som inte ens vet vem jag är

Och det är lång väg ner
Och jag skulle aldrig ramla mer
Och jag ramlar glada Gatan fram, sen ramlar jag tillbaks igen
Nu har jag ramlat gatan klart
Men jag är ändå inte riktigt lika glad själv






Kör mig vart du vill
För jag ramlar aldrig hit igen♥


Dream My Days Away

Nu är man i ordning gjord inför natten men är inte trött längre. Bara huvudet dunkar. Och jag kommer spy snart tror jag. Imorrn MÅSTE JAG PLUGGA!!!!11ETT.
Eller åkej, jag vet att jag inte kommer kunna plugga i skolan för det är sämsta arbetsmiljön ever där och jag är mer intresserad av att prata och skratta med kompisar.

Men när jag kommer hem. Då ska jag plugga. Om det så är det sista jag gör. Om jag måste dö på kuppen. Så ska jag ändå plugga imorrn. Med en kopp te i ena handen och ett gott mål med självförtroende kryddat med disciplin.

Tänker fan inte hamna efter mer i skolan, det har jag lovat mig själv Ljug för mig Ljug igen

 

Godnatt. Tror jag ska läsa lite av andras bloggar eftersom jag har tråkigt.

Snälla. Gud. Allah. Buddah eller något. Gör så att min handledare inte dampar sönder på mig imorrn och att jag inte missar någon buss och kommer försent. Amen. ♥


Med huvudet i sanden

WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH.







Låt mig dö.



Eller något. J A G  V I L L  I N T E  G Å  T I L L  S K O L A N  I M O R R N .

Varför måste jag vara så ledsen att jag vill skrika och gråta men varför måste jag vara så tom inuti att inte en enda tår kan bildas bakom ögonlocken och min mun vägrar öppna sig?


Jag behöver frihet.

Nej. Nu måste jag fan ta tag i allt. Herre gud det är bara att gå ner ta en dusch borsta tänderna gå och lägga mig

Mamma sa en gång för inte så länge sen att jag måste ta tag i allting och sluta gömma huvudet i sanden. Då påpekade jag att det fanns en bra låt som gick så.
Hon skakade på huvudet och upprepade att jag måste ta tag i allt nu. Att jag måste koncentrera mig i skolan på alla stegämnen och mina betyg och att inte få IG i något ämne särskilt inte matte och idrott och gå och lägga mig tidigare så att jag orkar med skoldagen.
Men varför går det inte? MEH. Inte rättvist, varför ska just jag vara den med sömnproblem, har haft det sen jag var liten, det är så svårt att bara lägga sig ner och somna, varför vaknar jag så lätt, är det någon som vill mig något?
Uschuschuschvadjaghatarspångaochkungsängenjustnu!



Varje moln är trasigt

Tro och Tvivel

Skola imorrn
Skola imorrn
Ångest
Ångest
Lärare
Lärare
Elever
Elever



NEJ.
Jag vill inte. Låt mig slippa skolan nu. Spola över åttan och nian och kunskapsskolans regler och lagen om att jag måste gå i skolan.
Jag ligger redan efter så mücket och Håkan sjunger för mig om Ett Brev Som Är Skickat Tusen Gånger, det kallas Kärlek.
Jag har ingen kärlek. Jag har musik iallafall. Nej förlåt. Mamma jag har ju dig. Nu när jag har blivit äldre och alla dem här sakerna har hänt som jag inte förtjänar och när så många nära släktingar betett mig som svin mot mig och mamma och min lillebror och sagt att vi är dem som gjort fel.

Så ska det väl inte vara.

KAN MAN FÅ BLI VUXEN NÅGON GÅNG

Vissa som jag känner. De vet inte hur bra dem har.
Men grejen är att jag också har det bra egentligen. Man måste jämföra för att se hur bra man har det. Man måste kunna hålla en distans till det som är dåligt. Så egentligen har jag haft tur.

Nu vill jag bara sätta på en riktigt bra film, kanske Mitt Liv Som Hund? Men jag har ju icke den. Ack ack.

Vill måla nu, för jag känner mig så kreativ. Ganska ledsen förvirrad tom men vill ändå kladda med färger på golvet mitt i natten och kanske måla fåglar eller flickor som är lätta och smala men rädda för något.


Måste tydligen sova fast jag inte är ett dugg trött. Jag ska upp sju imorrn fast jag egentligen måste upp kvart i sju för att hinna med bussen men who cares?
Så länge jag får min vackra skönhetssömn.
 
Önskar verkligen att jag kunde få träffa någon här i Kungsängen som var som jag?

Håkan, sjung för mig.

Saknar Hovet något så mücket att det gör ont i mitt hjärta men jag är ganska tom nu.

Nåväl. Ska sluta grina och tycka synd om själv.

Ska duscheliduscha för det är välbehövligt inför skoldagen imorrn. Jag önskar verkligen ibland att jag hade vingar och att jag kunde få flyga iväg när jag än ville.

Seriöst. Måste verkligen börja plugga. Alla kommer hata mig ännu mer om jag inte gör det snart.
Jag fick i alla fall beröm för att jag och mamma gjorde färdigt matten steg 12 även fast jag blev frustrerad och ville kasta mig bakom ett tåg hela tiden. "Det löser väl inga mattetal heller?" sa mamma. "Ne men vilket jävla liv har man om man måste sitta en hel j*vla helg och räkna ut hur mücket Yngve (?) gick upp i vikt efter att hon sa upp sitt jävla medlemskap hos ViktVäktarna?!" kontrade jag. Jag har gråtit ganska mücket den här helgen. Även fast jag inte är en sån som gillar att gråta när någon ser på så blir det så med matten för att det bara bildas en flod med tårar bakom mina ögonlock när jag blir frustrerad för att jag inte förstår.

Önskar verkligen att jag kunde få bli en fågel, en underbar och trofast fågel




/ Varje moln är trasigt


I'm going to that dance 'cause I got so much time to kill

Dansar till Mando Diao och Broder Daniel och är allmänt ful och konstig!
Lalala!! Springer runt lite i hallen med min kamera och sovrummet!
Tänker inte sitta och vara grå, imorrn är det ju skola, måste hoppa och dansa runt lite innan dess!
 
* Pose *

Monday, Tuesday, Wednesday, Friday, nothing ever works out my way



Du vet ingenting om mig (Snälla säg det igen)

Kan verkligen inte sluta lyssna på Skisser för sommaren på Spotify!!

Den är så otroligt bra, önskar mig den i julklapp men ha velat ha den så länge och orkar knappt vänta längre!! Någon med lite riksdaler får gärna bidra. Juste någon sa igår att denne hade kollat min Spotify lista. Och att jag hade dålig musiksmak. Hmmph. Jag kollade dens musik och den lyssnade på... vänta nu ska vi se: Green Day, Breaking Benjamin och Billy Talent och typ Blink 182. Hmm. Ingen kommentar.
Jag kommer ihåg vad jag lyssnade på i femman sexan och lite av sjuan! Jag hade inte direkt bästa musiksmaken men låtarna och banden återför ändå minnen från hur det var förut och gamla kompisar.

FEMMAN: Veronica Maggio, Green Day, F O B, Lil Wayne, Säkert! (Säkert lyssnar jag fortfarande på), Patrik Isaksson (fortfarande fin musik), Nordman ( jag både ogillar Nordman samtidigt som Nordman är åkej), Rihanna (!!!!!), Adam Tensta som jag för övrigt har pratat med.

SEXAN: Bullet for My Valentine, My Chemical Romance, Tokio Hotel (bara lite), Adam Tensta, Nickelback, Lil Wayne, Breaking Benjamin

EN DEL AV SJUAN: Bullet for My Valentine, In Flames, Papa Roach, Slagsmålsklubben, Trey Songz, Lacuna Coil, Evanescene, Paramore, Depeche Mode (fast dem är fortfarande jättebra), Caroline af Ugglas (hon skriver verkligen äkta och ibland trasig musik med fina pianoinslag enligt mig och på ett sätt påminner hon lite om Håkan),Melissa Horn lyssnar jag fortfarande på.
Sedan efter att ungefär halva sjuan gått så fann jag min rätta musik, den som jag inte klarar mig utan. Jag gillade visserligen min musik men den var inte lika äkta och nära hjärtat som min musik är nu. Jag hittade rätt tillslut kändes det som när jag började lyssna på BD, kent, Håkan Hellström, Nordpolen, The Smiths, The Cure och allt som hörde till.

ÅTTAN: Jag har funnit jättemycket bra musik under 2010, så nu väntas lite mer "smågodis" när det blir 2011. Hoppas att jag hittar ännu mer bra musik som når in till hjärtat. Jag har nog bara musiken ibland. Inget eller ingen annan kan uttrycka känslorna som jag har bättre. Fast jag vill ha den för mig själv för det mesta, vill helst inte att ALLA andra ska börja lyssna på exakt det som jag gör för att det betyder så enormt mücket. Fast jag gillar att diskutera min musikstil med andra som lyssnar på likadant. Så på ungefär ett år har min musikstil förändrats väldigt mücket.

Jaja nu ska jag äta upp pepparkakorna och deppa ihop över skolan imorrn och oroa mig över mitt utseende.
¡Herrå potatistå!

 


För vem kan glömma att stjärnorna någon gång blir stenar

Igår var verkligen så himla bra! Har inte haft så kul på länge! Vi kastade snöbollar på Hannas barndoms kärlek och ropade "Darling" efter honom och jag träffade hans fönster flera gånger! Mysigt! Men han stod plötsligt på baksidan, från ingenstans och sa "Var det ni som kasta´?"
Mitt hjärta bankade så hårt och Cassie och Hanna pekade på mig! Vi bara skrek och grät av skratt och la oss i snöslasket och jag gömde huvudet i min polokofta för att dölja rodnaden. Han skakade på huvudet och gick in igen. Sedan skrek vi Philip Darling! i Skälby och sprang hem och ropade på fjortisar. Nu lyssnar jag på Skisser för sommaren på Spotify och den önskar jag mig. Någon med lite riksdaler får gärna bidra.


Nu ringer någon mig. Jag orkar faktiskt inte svara. Min näsa är röd och ögonen svider. Rösten darrar. För när man precis gråtit så blir det så svårt att ta tillbaka kontrollen och behärska sig, inte visa några känlsor. Mamma försöker verkligen muntra upp mig, hon tror att det bara är lite matte MEN DET ÄR INTE BARA DET.

Jag vill ha din ryggrad här fäst den i mig Jag är alltid tryggast när du är en liten bit ifrån en rörelse i ögonvrån

Sluta ring.

Jag funderade också idag på min planering över min individuella skolgång. Jag ligger så jävla mücket efter. Kommer aldrig hinna jobba ikapp. Jag önskar att någon kunde komma och ta mig härifrån. Att få bo någon annanstans ett tag där ingen känner mig och ingen vet vem jag är och vad jag har varit eller kan lista ut var jag kommer hamna i livet.
Det känns som att alla där jag bor vet vem jag är men det kanske är för att det är sant. Elle så har dem sett mig nån gång och hört saker om  mig, rykten och lögner och halvsanningar om det som var förut.
När man trodde att man kunde lite på folk. Man kan bara lita på sig själv, vet jag nu. Nu ringer någon igen.


Lägg dig ner i gräset nu du är så varm här Jag vill ha min tunga där du är så nära att du är våt men Så nära får ingen gå

Snusk-Jocke. HAH! ♥ Nu ska jag tugga mentos och dricka te.
Ajökens

Vad är farväl? Vad är inte gjort av sten?

I somras fotat av mig. Tror inte att jag saknar den tiden men jag vill inte stanna kvar i november tjugohundratio heller.

 


Jag saknar dig Håkan ♥



Håkan signering trettonde oktober tjugohundratio♥

Åh tänk om du hade gått en annan väg eller inte varit så korkad och gått ute själv

Inatt drömde jag konstigt förresten.

Jag drömde att jag och min mamma och min pappa (dem är skiljda, konstiga drömmar jag har?) beställt biljetter till en välgörenhets konsert nånstans på hovet tror jag det var fast det fanns sittplatser däruppe på sidan och där satt vi och en från skolan satt framför mig och vände sig om mot mig och kollade jättemycket och hon lyssnade också på kent och hela hennes familj var också där fast dem också är skiljda och kent skulle spela.
Jag gick fram till scenen för att jag hade tråkigt och man fick typ göra det och kent stod på scenen och typ genrepade och framför scenen stod det en typ videokassetspelare såg det ut som och jag pillade lite löst bara på den och skulle sedan gå men jag halkade på något och ramlade på videogrejen och den gick typ sönder och ramlade ner och ja ba"shit!!" och jag fick ett jack i armbågen och det sved så jävla mycket.

Och plötsligt stoppades musiken. Jag tittade upp på scenen, hörde hur folk som hade ståplatser buade och skrek "vafan äre här, det är inte kent på scenen, äre en jälva bioduk eller?!" och då såg jag en bioduk ligga på scengolvet och ett brusande ljud och ett fult dansband som stod och skämdes med gitarrer och trummor och jag räknade ut allting i mitt huvud på några sekunder. Kent, spelade och skulle aldrig spela. De hade lurat oss och riggat upp en bioduk när någon filmat en kent konsert på Hovet typ och allting var så konstigt men ändå så rätt. Det kändes falskt men det var sant.
Jag sprang upp till mami och pandasoppa satt med några poppare och alla blängde på mig fast med en sorts medlidsam blick och någon kastade en jordgubbsfestis på mig och en korv me brö och skrek att jag förstört kvällen och jag började nästan gråta. Sedan ställde sig kent på scenen och Jocke och Martin pratade och försökte få alla att stanna kvar men alla köade ut ur lokalen och det var mitt fel. Mamma och pappa tog mig i armen och sa medlidsamt att vi skulle åka hem nu, att vi kunde se kent en annan gång, och att allt inte var mitt fel, olyckor händer men alla klandrade mig och sen efter det vägrade alla lyssna på kent och innan jag vandrade ut ur lokalen tittade jag rakt in i Jockes ögon och han typ grät. Jag hade värsta skuldkänslor och när vi var ute så var det några som ba "där är tjejen som förstörde allt, kom så lynchar vi henne" och en kille ba" jag är för besviken, kom så åker vi bara hem hon förtjänar inte att bli lynchad" och sedan drömde jag också om att jag matade korpar med gammal ost i snön och att jag och min äldre brorsa slogs. Sedan drömde jag ännu mer om kent och att vi fikade på typ en musikmässa i eskilstuna och dem bjöd mig på korv men jag tackade nej, då gav dem mig saft och bullar istället och det var sommar och fint men alldeles för varmt. Jag drömde också lite om filmen "Alla älskar Alice". Skumbanan!
Vad var det du såg igår natt? Du har nästan inga naglar kvar Vad är det som tvingar dig att bita sönder dem du har spart?


Andie du var bättre förr



Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt
När jag fallit tungt
På ditt minnes skrothög
Hitta mig när som helst
På samma gator som Cederhök

Fortsätt när de lynchat sista hoppet
Fortsätt när allt du levt för räknats ut som ett skämt
Där under träden, bakom stängslet
Finns en stig för dig, fortsätt
När du blir gammal
Och när du somnar
Med det sista de sa i din dörr
"Andie, du var bättre förr"


Som ett hjärta som vägrar sluta slå

ABO!♥

Nu har mami tvingat stackars mig att jobba justin bieber-matematik och det har gått helt åkej. Och min dator ryckar upp sig så jag måste misshandla den med jämna mellanrum! (Förlåt)

Ikväll bär det av till Barkarby men om jag uppenbarligen inte jobbar mer matte idag får jag inte åka dit. F U. Så jävla tröttsamt men nu dricker jag oboy och läser bloggar om människor som jag. Usch jag stör mig på att jag är så himla hjälplös ibland och så oteknisk. Fattar ingenting av median och medelvärde eller hur man fixar photoshop eller bränner skivor eller SVARAR på kommentarer på blogg.se? HAHA men jag fattar faktiskt inte. Om ett tag kommer mami och Tomas hem, då blire tydligen liv i stugan för då måste jag fortsätta med mattehelvetet.

KAN INGEN BARA FATTA ATT JAG INTE ORKAR MER

WÖÖH! Jag kommer fan inte klara av idrotten heller. Jag dissade simningen för två veckor sedan och vägrade gå dit och riskerar ännu mer IG nu än förut. Haha så himla löljigt men jag klarar inte av badhus, att byta om, att anstränga sig fysiskt, att anstränga sig fysiskt HALVNAKEN, att bli blöt och ful och osäker, MITT SJÄLVFÖRTOENDE RÄCKER INTE TILL. Ursäkta mig då. Mamma blev i alla fall inte surisch för att jag vägrade. Och det var faktiskt en kompis till mig som också vägrade gå och det kändes faktiskt lite bättre. Fast simningen var typ en tisdag och på onsdagen fick hon höra att vi kanske skulle bli tvungna att simma. Med niorna. MED KILLARNA I NIAN. Skoja inte!!
Vi blev typ asrädda för att två killar i nian kallar vi randis/mona sahlin killen och "han som gjorde låten" och vi tycker dem e en aning coola/bra stil/ehe. Sedan kanske vi skulle simma med tjejerna i nian. Men som tur var slapp vi simningen för ingen lärare sa något sedan. Bara våra handledare men dem kunde inte tvinga oss dit som tur var. ÖVERDRAMATISKA! Haha nej men ingen kan tvinga mig till sånt. Men nu måste jag liksom ha gympa med hennes klass och hon gick inte förra gången (i torsdags) men jag gick och jag kände ingen och vi hade liksom dans. Ta mig till kärlek ta mig till dans ge mig nåt som tar mig någonstans. Men det var hemskt. Rockabilly och schlagerlåtar. Herregud, blev så jävla emo då och skämdes så himla mycket. Jag försökte intala mig själv "det här går bra, bjud lite på dig själv, Andie du klarar det, försök" men när jenkan kom så vägrade jag för man skulle hålla i varandra. EHE jag har svårt för närkontakt. Hoppas hon är med nästa gång, jag sa det till henne igår för att jag vågar inte gå dit själv igen och byta om på toan fast lampan inte funkar och man inte ser ett piss och svettas av nervositet och höra andra prata om vem som är på toan och komma ut i en stinkande idrottshall och sätta mig ensam i hörnet och inte känna någon, bara känna blickarna och bli tillsagd av Idrottsälrarn att flytta mig närmare gruppen.

Måste packa till Hanna nu, tjo bre.














Dina händer är fulla av blommor dina ögon är fulla av liv

Om jag fick välja ett djur skulle jag välja en undulat & jag skulle döpa honom till Jocke Berg. För jag gillar undulater och jag gillar Jocke Berg.

Hollah!! Nu har man ätit och det var gott, walla bre. Måste ut med hunden i detta Hagnesta Hill idylliska identiska hemska område. xXemochey_96Xx.
Alltså. Man borde kunna blogga genom mobileo för att hela tiden, varje minut sekund komme jag på något att skriva ner på miit egna lilla sätt. Och jag vill bevara och kúnna läsa igenom det. Även fast det är onödiga ord och meningar. Vem bestämmer vad som är onödigt förresten? Vem bestämmer vad som är falskt och fel? Vem bestämmer vad som är en stol? Vi diskuterade det idag i skolan och kom fram till att någon måste det vara. Sen kom vi fram ännu mer till att det är inte någon det är några. Flera bestämmer. Majoriteten avgör. Därför vill jag vara independent. Indie. HAH. Allt är meningslöst men nånting måste man väl göra för att inte vara mainstream och... jag vet inte. Jag säger typ jag vet inte till allt som jag inte orkar prata om nuförtiden. Eller så svarar jag inte alls. Tjena mittbena nu måste hunden ut så måste avsluta. Hejdå mami. Nu ska jag dra på mig kängor och kappa och indiehalsduken som är väldigt vintage. Helgen är både stressig, ångestframkallande och oerhört befriande för mig. Ska allt sätta på Håkan därute och fylla tomrummet med musik.
HAHAH sätta på Håkan!!! Misstolk. Vi går ut och brinner upp i natten.

Sommrtid Jag är lyssnaren som tårar mot din kind. Min dröm är din...


Jag såg en bild från mitt 80-tal mitt Hårdrocksjag & jag undrar vem det var

* INGET LIV *
Åkej... Åkej med Å låter bara så mycket mer Indie än vad Okej med O gör. Okej med O är bara så tjugohundraåtta. I wanna feel faboulus.

Vad är mitt problemo? Ska det vara så svårt för mig att börja jobba? Jag kommer inte få sova hos Hanna imorrn och vi skulle ha flummkväll och allt med Cassie, jag kommer inte få besöka konserter, åka te stan och shoppa mig glad med skivor och kläder och accessoarer och inte få umgås med nån. Om jag inte pluggar.
J A G  K O M M E R  B L I  T V U N G E N  A T T  B Y T A  T I L L  H A G N Ä S S K O L A N.
Här i Hagnesta Hill händer inte mücket alls. Vill inte sitta här. Vill bli en vind, någon sorts whirlwind och försvinna långt bort från vardagen och aldrig komma tillbaka eller borra ner mig under täcket sluta andas och aldrig vakna.
Jag vill ha en fin fin headeR. Får fråga någon förtrolig kamrat och be om hjälp.
Jag klarar inte av att be om hjälp i skolan. Därför hmnar jag efter. Och dålig självdisciplin. Och dålig på att ta tag i saker innan det är för sent. I vissa ämnen ger jag verkligen upp för lätt. Eller i skolan generellt ger jag upp för lätt. Verkligen.
Vi har så ont om tid Ingen vila ingen rast vi har så ont om tid och det här är verkligen fel plats ja, jag släpper taget nu vill inte klibba fast för det här är verkligen fel plats Verkligen fel plats Och jag blir verkligen så glad för du är precis som jag och jag blir verkligen så glad för du är verkligen som jag som jag som jag som jag
                                                                SOM JAG

Hellu nu ska jag äta som jag som du Hejdu!


Det tar 100tals år att dölja felen Jag är ljusår ifrån Vanställd och Skelögd


vi mot världen

HOLLAH!
Ska bli så himla skönt att få skriva av mig Måste plugga, plugga, work, work, gotta go to work, then hurry home, gotta go to work, then hurry home, badabababadapa, I gotta go to work för jag är så jävla nedrans fakking trött på allting just nu.
Riskerar IG i några (flera) ämnen och det är så svårt att ta tag i allt. Ska nog ändå FÖRSÖKA göra några mattetal för att sedan återgå till data-aktiviteterna. WÖÖÖH.
Jag trodde att skolan idag skulle bli panikartad och ångest fylld med min handledare som hängde efter mig som en svans och bli nästan värre än var det var igår. Så blev inte fallet. Hade ljuvliga diskussioner med människor i skolan och jag tog med kameran och visade upp Håkan videos från Hovet från LÖRDAGEN DEN TRETTONDE NOVEMBER TJUGOHUNDRATIO och pekade ut Jocke Berg-killen som stod typ bredvid mig som jag blev halvt kär i och som sedan i slutet av konserten log skrattade tittade på mig. *DÖÖÖR*

                                                           Ge mig nåt som känns

                                                                   Adjö                                                



Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0