Du vet ingenting om mig (Snälla säg det igen)
Kan verkligen inte sluta lyssna på Skisser för sommaren på Spotify!!
Den är så otroligt bra, önskar mig den i julklapp men ha velat ha den så länge och orkar knappt vänta längre!! Någon med lite riksdaler får gärna bidra. Juste någon sa igår att denne hade kollat min Spotify lista. Och att jag hade dålig musiksmak. Hmmph. Jag kollade dens musik och den lyssnade på... vänta nu ska vi se: Green Day, Breaking Benjamin och Billy Talent och typ Blink 182. Hmm. Ingen kommentar.
Jag kommer ihåg vad jag lyssnade på i femman sexan och lite av sjuan! Jag hade inte direkt bästa musiksmaken men låtarna och banden återför ändå minnen från hur det var förut och gamla kompisar.
FEMMAN: Veronica Maggio, Green Day, F O B, Lil Wayne, Säkert! (Säkert lyssnar jag fortfarande på), Patrik Isaksson (fortfarande fin musik), Nordman ( jag både ogillar Nordman samtidigt som Nordman är åkej), Rihanna (!!!!!), Adam Tensta som jag för övrigt har pratat med.
SEXAN: Bullet for My Valentine, My Chemical Romance, Tokio Hotel (bara lite), Adam Tensta, Nickelback, Lil Wayne, Breaking Benjamin
EN DEL AV SJUAN: Bullet for My Valentine, In Flames, Papa Roach, Slagsmålsklubben, Trey Songz, Lacuna Coil, Evanescene, Paramore, Depeche Mode (fast dem är fortfarande jättebra), Caroline af Ugglas (hon skriver verkligen äkta och ibland trasig musik med fina pianoinslag enligt mig och på ett sätt påminner hon lite om Håkan),Melissa Horn lyssnar jag fortfarande på.
Sedan efter att ungefär halva sjuan gått så fann jag min rätta musik, den som jag inte klarar mig utan. Jag gillade visserligen min musik men den var inte lika äkta och nära hjärtat som min musik är nu. Jag hittade rätt tillslut kändes det som när jag började lyssna på BD, kent, Håkan Hellström, Nordpolen, The Smiths, The Cure och allt som hörde till.
ÅTTAN: Jag har funnit jättemycket bra musik under 2010, så nu väntas lite mer "smågodis" när det blir 2011. Hoppas att jag hittar ännu mer bra musik som når in till hjärtat. Jag har nog bara musiken ibland. Inget eller ingen annan kan uttrycka känslorna som jag har bättre. Fast jag vill ha den för mig själv för det mesta, vill helst inte att ALLA andra ska börja lyssna på exakt det som jag gör för att det betyder så enormt mücket. Fast jag gillar att diskutera min musikstil med andra som lyssnar på likadant. Så på ungefär ett år har min musikstil förändrats väldigt mücket.
Jaja nu ska jag äta upp pepparkakorna och deppa ihop över skolan imorrn och oroa mig över mitt utseende.
¡Herrå potatistå!
