Försökte älska det jag tog. Men ärligheten, respekten, kärleken bara dog. ( Den fanns aldrig från början, jag stal den för tidigt och jag gör det snart igen)
Gratulerar till er, som har någon som inte kan sluta le när den tittar på er. Som är förälskad i Dig, och tvåsamheten är stark som cementperrongerna vid Centralen. Inte försummbar och genomskinlig som jag. När jag ser han och bara darrar, med ljuddämpare runt mitt hjärta. Det får inte slå så hårda slag, så att det hörs. Men det slår lika hårt som slaget i magen när du går iväg med någon annan och lämnar nollan kvar. Jag vet vem det är. Det är ingen annan förutom jag, den svage med knän som darrar i takt till dina steg.
Bara gå då. Du vet ju ändå inte om hur jag följer dig med blicken och kastar undan ansiktet så att du ska slippa se hur ful jag är, om du nu någonsin ens skulle vända ditt huvud som du håller högt mot mig. Du förtjänar något så vackert. Du har vunnit ett krig som du inte ens utkämpat ännu. Du är en sådan vinnare - jag är en sådan förlorare. Gratulerar, min vän.
Jag gratulerar. 
Kukjävel du är. Jag finns.
Men som alltid är jag för tunn för att kunna fastna i någons sinne.
