mittprivatamoln

Idag var en sån där dag då man blev tvungen att vara glad fast man var riktigt arg - fy sjutton gubbar. Jag har spelat Zelda nu också, vackra nintendo åh. Fastän jag inte fattar ett piss så spelar jag det för att om man inte spelar Zelda - så är man en tönt!


Sammanfattning;

Jag vred mig i sängen imorse, jag var alldeles för trött för att dra mig upp ur den. Men jag hade ett löfte - jag skulle komma i tid idag. Åtminstone lite i tid. Så fem i sju släpade jag mitt fläsk ner för trapporna och drömde fortfarande. Jag var helt jävla borta och satt mest och pillade i frukosten medans mammas sambo kekade på för fullt bredvid mig, han ville samtala med mig men jag är ganska omottaglig på morgonen så jag mulade mest fram grymtande svar till honom och jag lät som Gramse från Bumbibjörnarna. Gramse är bitter och pessimistisk, såsom jag har blivit men ändå? Jag vill inte låta som honom, han är elak. Så då gick jag upp till min älskade säng igen och smekte den och lovade att aldrig lämna den ensam igen. Sedan frös jag så mycket att knotterhuden kändes som tusen nålar. Sedan tog jag ett ninjaskutt från min tvillingsjäl som jag aldrig mer ska lämna sådär hastigt och brutalt och bäddade den prydligt ( läs slarvigt ).
Sminket gick fort och jag hade inga finnar idag. MUMMA. Fett hett säger man kanske och då åkte självförtroendet upp på tipp topp woopidoo. Ne skoja ba men ren hy är alltid snyggt.

Bussen kom i någorlunda tid och medan jag stod där på Musikernas vägar frös jag händerna av mig och två små blonda söta bästisar skrattade med varandra och höll i handen och viskade hemlisar och såg bara allmänt lyckliga ut. NAW. Skoja, FUCK OFF.
Anlände till skolan halv nio. Hmmph. Jaja, bättre sen än jätte mega ultra super duper sen antar jag.

Läraren min skrek åt mig och min kompis och hon gör alltid så att jag skrattar, hon gör så att ett suddigum kan bli världens roligaste misstolkning och jag kunde då inte hålla mig för skratt. Tydligen räckte våra kunskaper inom tekniken inte till så VI SKULLE STANNA KVAR. NO TO THE FREAKING WAY säger jag bara. NEJ NEJ NEEEJ. Jag hade matteprov och jag hoppas att allt gick bra.

Min handledare: Gick provet bra?
Jag: ... Jag-
Min handledare: Och säg INTE jag vet inte! Gick det bra eller dåligt?! JA ELLER NEJ?
*åhsåmångasvarsåmångafrågorvadskajagvälja?* *sitterietthörn&dunkarhuvudetigolvetsomenpsychokvinnaskullegöra*
Jag: ... Bra? Jag vet inte, kanske?
Min handledare *dunkarnävenibordetsomhanalltidgörnärhantroratthanärcool/allvarlig/respektingivande*: BRA DÄR! Hoppas att du klarade det!!
Jag: ... Ehe?
Handledaren: MMMMMMMMM. TEKNIKEN?!
Jag: Spelar ingen roll vad du säger. Jag stannar INTE KVAR IDAG.
Handledare: JO.
Jag: NEH. PUNKT SLUT


Två timmar senare runt klockan fyra har min vän och jag jobbat arslet av oss med att leta information efter bilar och kameror på internet. Här kan du köpa RATTmuffar för BILLIGT PRIS och SÅHÄR PHOTOSHOPAR JAG MED MIN KAMERA FÖR ATT BLI SNYGG.

Sån skit kommer fram om man söker på information osv om kameran och bilen.

Sedan började jag irritera mig rejält på min lärare och HAN SÄGER ÅT MIG ATT TAGGA NER? Han är hetsig, känslomässig, brusar lätt upp och börjar gapa för småsaker och HAN SA ÅT MIG ATT TAGGA NER?

Milda makaronilådor. Världen är ju fan sjuk ibland. Hatar honom. Lite. I alla fall. Han går mig på nerverna. Och han är fotbollsfantast, lite sådär smått irriterande. Hmm.
Sedan frågade han om jag ville ha pepparkaka men icke sa nicke det ville jag inte och sedan knaprade han bakom mitt öra. Läskigt säger jag. Sedan var jag bara arg på honom. För att det var alldeles kolsvart ute och så säger han fan fan fan ta honom att vi inte hade behövt stanna idag, för att vi skulle redovisa tekniken in the morning instead. Min vän skällde ut honom men fjäskade lite sen för en annan lärare, såatteh jag nästan kissade på mig för hon log jätte falskt mot en lärare som är en kossa och elak osv och jag visste inte om jag kunde vara allvarlig en sekund till.

Sedan skrek vi hela vägen till Spånga Station av skratt och roliga gubbar med svart krulligt hår i nacken och att hon fjärtade åt en gubbe och att våran handledare IS THE PSYCHO CLAUSE HIM SELF. HAHA. Vi är alltför störda. Mina kompisar får mig ALLTID att skratta. Alltid i skolan dör man av skratt åt deras små påhitt. I alla fall jag. Kanske för att jag skrattar så sällan här hemma på riktigt, alltså från själen då. Inte falskt och gällt, så som man skrattar när man vill lätta på stämningen när alla skriker i telefoner och gråter i köket och ber mig komma ner för att dem behöver prata med mig.

Nu ska jag dricka kiss ( äppelsaft ) och knarka synål ( pamol ).